Måndag och pepparkakans dag
Är det bara jag som funderar på det här med alla bakverksdagar?
Varför har vi det?
Idag är det som sagt en sådan dag. Pepparkakans dag.
Den har tydligen firats sedan 1996. Vilket betyder att jag var 22 år och riktig ungdom.
Jag hade haft körkort i dryga 2 år och trodde i min enfald att jag snart skulle träffa den stora kärleken, skaffa barn innan jag var fyllda 25 och få både villa, volvo och vovve.
Men jag visste inte då att det fanns pepparkakans dag.
Visste ni att pepparkakan har funnits sedan 1300-talet. Det fick jag reda på under vårt quizz som vi hade med släkten i lördags. Det är fasen länge.
Men i vilket fall som helst så är det den dagen idag vilket betyder att man kanske borde äta pepparkaka idag. Eller två.
Vet ni varför de säger att man blir snäll om man äter flera av dessa små underbara bakverk?
Jo, enligt gammal sägen så ordinerades Unionskungen Hans av sin läkare att äta pepparkakor för sitt dåliga humör. Kryddorna i pepparkakor har mildrande effekt på mage och tarmar, vilket medför tydligen att humöret blir bättre om man har besvär i de regionerna och därmed blir man snällare.
Jag har hört att man blir envis om man äter för många. Men jag har inte hittat
någonstans varför det sägs så.
Något som vore ytterst intressant också att veta är hur många det gäller?
Alltså kan jag äta 3 pepparkakor? 5 st? 12? 20? När kickar envisheten in?
Någon som vet?
Nu ska jag försöka få till mina nya planer för 2025.
Och dessutom försöka få med maken på tåget.
Säljer jag in idén till honom så borde det fungera. Han är inte på några sätt någon skeptiker till något, men han är realist och ser till helheten vilket gör att om det finns något jag inte
tänkt på så säger han det.
Men först lite fika.
Med pepparkaka.
ADJÖKEN