Onsdag och ensamtid med Hulliganen...
Mannen i livet är inne och har övning i lillbyn så jag och Hulliganen
är ensamma.
Det betyder oftast mysmat och någon form av bara slapp.
Det vill säga. Falsk Pizza till kvällsmat och vi tittar på hockey under tiden.
Sedan tittar jag vidare och Hulliganen piper in på sitt rum och bara slappar.
Vi umgås men på var sitt håll.
Han tycker det är skönt att få vara för sig själv samtidigt som han vet att jag är hemma, vilket jag också uppskattar. Vi behöver inte ventilera, prata, diskutera eller så.
Och behöver vi det så känner vi det i luften, men oftast är det bara slapp och
distanshäng som gäller.
Ni undrar säkert vad Falsk Pizza är och då ska jag självklart tala om vad det är.
Det är helt enkelt ihoptryckta mackor i ung så att det ser ut som en pizza.
Hulliganen tyckte varma mackor lät så tråkigt så han uppfann ordet
Falsk Pizza istället. Det lät liksom mer lyxigt.
Idag har kroppen varit jävlig. Hatar verkligen när den bråkar så här.
Det gör inte det bättre heller med huvudvärken.
Idag hade han gärna fått dra av någon lem eller två med vinkeslipen faktiskt.
Bara för att slippa skiten en stund. Kruxet blir att svetsa ihop mig igen.
Men jösses så gott det hade varit. Att få bara liten paus bara.
Så idag har jag varit ute i två rejäla omgångar bara för att få tankarna på något annat.
Först mellan 8-10 för att fixa vid hönsen, städa vid vedförådet och sopa ur pannrummet.
Sedan blev hela kroppen bara skit, så jag gick in och drack en kopp kaffe och vilade.
Vid 12 kom kärleken hem på lunch och när han åkte gick jag ut en halvtimme igen, innan kroppen sa ifrån igen. MK tyckte att jag skulle överväga ta en smärtstillande.... Övervägde, men morrade lite. Gillar verkligen inte trycka i mig tabletter.
Gick in och vilade en stund för att sedan pipa ut igen vid 14.30-tiden.
Solen sken ju äntligen så jag kunde bara inte ta smärtstillande och vara inne.
Ut fick det bli.
Då fixade jag till våra påskurnor, letade katt, släppte ur hönorna i trädgården, räfsade grusgången samt alla löv som fastnat i hörnlandet vid huset.
Kärleken strandade på gårdsplanen efter 16-tiden och vi drack kaffe ute medan vi pratad om vad som hänt under eftermiddagen.
Nu gör kroppen ättevärre ont och jag ger mig nog när det gäller smärtstillande,
Men det får bli när min brandman kommer innanför dörren och vi ska krypa in och läga oss.
Jag blir så flummig i huvudet när jag tar dem. Då är det bättre att jag sover på dem istället och får en tyngre sömn istället.
Nu inväntar jag maken santidigt som jag myser med världens goaste kissemiss
och tittar på när Troja troligen förorar hemma mot Vimmerby.
God kväll!