Insuper sensommarens sista värme
Det är magiskt vackert just nu så morgonpromenaderna är inte så svåra att komma ut på.
Jag insuper varje del av hösten här hemma, vilket är så underbart.
Jag lever och bor verkligen på jordens finaste plats.
Vi har så mycket att göra inför hösten.
Så jag hoppas att vädret inte blir blött och tråkigt förrens i slutet av november.
Vi har något träd med höstäpplen kvar och som är fantastiskt fina.
'Fruktträdgården som jag kallar det. Bara fruktträd hela vägen.
Solrosorna har blivit så höga och fina, och snart dags att skörda inför vintern-
'Dammfiskarna i lilldammen.
Trädgårdslandet ska skördas på kryddor,
All humlekottar ska skördas och så ska jag se vad jag kan göra av dem. Te kanske?
Där är massor av kottar
I helgen som var hade vi lerduveskytte med hela familjen, vilket var så underbart roligt.
Korvätning, massa fika och så mycket skratt på en och samma dag, gjorde så att jag hade ont i kinderna efteråt.
Alla träffade en duva. Alla blev vi nog lite blåa och märkta av rekylen.
Men jösses vad vi lärde oss mycket och så roligt vi hade.
Igår hade jag och dansfia en tjejkväll, med pasta och svampsås, lite godis och början på det twilight-maraton vi pratat om ganska länge.
Så vi tände massa ljus och kröp ihop i soffan och myste i tysthet.
Film nr 1 är färdig.
Och så fort vi kan ta vi nr 2.
Hösten har smått kommit till lillskogen och vi njuter faktiskt.
Vi har just nu mycket verkstadshäng då vi inte kunde låta bli att börja med bubblan.
Men vi har även fixat i trädgården.
Den lilla lunden med fläder är klar.
Baksidans ena kant är färdig och vi har fått fram stenmuren.
Vi har börjat småplanera den lilla stenmuren mot bokbacken.
Så allt är liksom i gång och vi tar det i vår takt.
Den här mannen blir bara äldre och mer och mer trött.
Jag märker verkligen skillnaden och jag vet var det barkar.
Trots alla krämpor så är han med mig den lilla rundan på morgonen.
Det är så skönt att han fortfarande vill följa med mig. för jag vet att det kommer
kanske den dagen han inte vill.
Men än så länge är han med mig 24/7 och han äter, sover och är igång så gott han kan
under dagen.
Så livet i lillskogen levererar fortfarande.
Återkommer