När maken är på vifft
Så får jag minsann klura ut hur jag ska ordna saker själv.
Dagens stora uppgift var att starta min lilla trädgårdstraktor.
Den har stått i vintervila och hade ett litet trött batteri.
I vanliga fall så är det ju mekanikern i vårt förhållande som hjälper mig
att starta saker och ting, men han är ju på fiskeresa norr om Lofoten.
Således inte 2 minuter bort.
Problemet var att jag orkar inte skyffla 6 ton jord i en skottkärra..
vingla mig bort till landen och sedan tillbaka.
Jag testade för att det är bra för musklerna försökte någon lura i mig.
Men efter en dag med skottkärran så ville de inte längre.
Inte alls faktiskt.
Således fanns det bara en sak att göra.
Starta trädgårdstraktorn
Och det är tur att jag varit med så många gånger.
För jag baxade ner traktorn till verkstaden, kopplade batteriet som han visat
och vipps så startade min lilla trädgårdshjälp.
Det dumma var att den inte åkte framåt. Och JO. Jag hade växel i.
Jag provade allt jag kunde komma på, men den vägrade.
Därför hotade jag traktorn med att jag skulle ringa en mekaniker om den inte
startade. Men den lyssnade inte.
Alltså.
Jag ringde mekarnikern i huset. Maken. Min stora kärlek. Han som klurar ut det mesta.
Och med det hotet så startade traktorn.
Så nu har jag skofflat en stor hög av jorden till landen.
Fått klart mina rabatter vid fruktträdgården.
Planterat 3 rosor, en klematis, två lavendel och påskpyntat trädgården.
Allt prunkar i trädgården nu vilket är helt magiskt!!
Det runda landet har fått en ny stenläggning..
och jag har delat upp alla lökväxter som överblommat så att de blir ännu fler och i hela landet.
Nyinköpt ros som ska klättra ihop med honungsrosen.
Mitt hjärtanland som är sprängfyllt med olika lökväxter och rosor.
Det knoppas på äpplaträdet.
Klematisen som ska klättra ihop med honungrosen.
Ört-landet.
Gräslöken och myntan har börjat redan.
Älskar mitt hjärtan-land
Helt galet roligt just nu och jag längtar verkligen tills vi börjar med odlingsbäddarna.
Den ena ska lagas och vi ska få dit cementrören för jordgubbarna och rabarbern.
Mitt livs kärlek har det så här...
Kallt. Och snö.
Men de får fisk vilket är så otroligt roligt.
Dagens hittils största torsk vägde runt 18 kg.
Så trots vi är 240 mil ifrån varandra så fortgår livet och såklart kärleken.
Han kommer hem med dryga 18 kilo rensad fisk som vi ungefär äter på ett år.
Jag får klart boken, pluggar, påtar i trädgården och söker sjukt mycket jobb.
Och han kommer om 4 dagar när allt har fixat i trädgården som jag kan göra själv,
det är påskfint i både trädgården och i huset samt att jag har fått tid till att plugga jakt.
Japp.
Livet på landet.