Så vad då dagen över....
Ja, vi börjar med min födelsedag för den försvann med ryck och smäll.
Men OJ, vad jag har blivit firad och vad överaskningar jag fick denna helg.
För jag har verkligen firat hela helgen.
Mitt livs kärlek hade haft de senare tre dagarna med fantastiskt väder och bra fiske vilket gjorde mitt humör mycket bättre. Mår han bra, mår jag bra. Jag sover inte, nej, men jag vet jag sover i kapp när han kommer tillbaka,
Här är två helt fantastiska bilder från fisket.
Firandet började redan på torsdagskvällen då bästa gänget kom upp och överaskade mig.
Jag fattade inte något vilket gjorde också att jag glömde det mesta,
Men det blev bubbel och lite småplock i varje fall.
Jag skyller mitt minne på överaskningsförlust och stigade ålder.
Ja, ni ser ju hur tant blev överaskad.
På stora dagens morgon kom de här underbaringarna in och sjöng finsång.
Med världens bästa man på länk från Lusekoftelan.
Jag fick nybakade bananpannkaka med färska blåbär, kvarg och lite strössel samt en stor kopp härligt kaffe som sängenfrukost samt två fina presenter från mitt livs kärlek.
Jag har haft mina gamla hörlurar i snart 10 år vilket gör att de svajar ordentligt i funktion.
De är med mig hela tiden, vilket gör att jag använder dem tämligen jämt. Men nu har lurarna lagt av i stort sett helt och jag blev smått ledsen.
Men det rådade min man bot på.
Ett par nya och lite nyare kvalisort.
Och så fick jag denna handsmida ljusstake. Det är en kollega till Kärleken som är helt galet duktig på handsmide som gjort den åt MK, som gav den till mig.
Jag bölade faktiskt inte när jag fick hörlurarna, men när jag fick den här och fick veta att den
liksom bara är gjord för mig och till mig så fick tåkanalerna ett eget liv.
När ungarna kom hem från plugget chillade vi först en stund med tårta och fika, med J och en annan vänninna som kom förbi och sa grattis.
Av J fick jag så fina plantor som jag ska ha ute i trädgården, samt en fantastiskt mysstund ute bara hon och jag.
När vi blev själva så sa tonåringarna att jag inte fick komma ner på nedrevåningen förrens någon
av dem kom upp och hämtade mig. Och var jag tvungen att gå ner fick jag säga till först.
Jag satt där uppe och hörde hur det klirrades och måttades, smått fundersam vad i hela friden de hade planerat. Efter en stund kom en av dem upp och sa att förrätten var serverad.
FÖRRÄTT? tänkte jag. Och visst var det det.
En skagentoast.
Helt magiskt gott.
Så jag blev således bjuden på en trerätters middag, där jag inte behövde göra något själv.
Inte laga mat, inte duka, inte ta disken, inte städa efteråt.
Ungdomarna gjorde previs allt vilket var helt fantastiskt och något INGEN gjort för mig eller
tagit sig tid till.
Till huvudrätt fick jag en krämig pastakyckling-rätt med riven parmesan.
Asså...Den var helt fantastisk!
Och till efterätt hade de gjort Pannakotta
Efter all mat var vi alla i stort sett i full matkoma vilket gjorde att vi bara mysslappade
lite överallt i huset, innan vi sa god natt.
Jag fick en helt fantastiskt födelsedag och blev så firad, i synnerhet av de tre helt fantastiska barnen jag hade hemma. Så mysigt och så roligt!
Jag visste att mitt livs kärlek var på väg hem, vilket var så skönt att veta.
Och runt 06.30 hörde vakthunden bilen utanför och muffade till vilket gjorde att jag fattade att människan äntligen var hemma.
Så underbart att få krama honom igen.
Jätte trött och ganska sliten efter 210 mil i bil och en hel del mil körning så gick vi och la oss en stund. Så skönt att krypa ihop i hans famn igen.Och vi somnade ganska snabbt båda två.
Eftermiddagen blev det fika, lite mys, lite mer fika och fix och trix ute.
Vi bara lullade runt och gosade mellan varven helt enkelt.
Dessutom fick vi igång min Ford Major och körde ut den på gårdsplanen så vi kunde stå ute och fixa det sista på den. Så häftigt att den rullar och brummar.
Men det trodde jag nästan att den skulle göra.
Igår gick vi upp ganska tidigt för vädret skulle bli helt magiskt. Dessutom så skulle mina päron komma förbi och grattulera mig.
Så vi gjorde massa mat, en tårta till och sedan startade firandet igen runt 13-tiden.
Det var så skönt att vi kunde sitta ute hela dagen och hönorna kunde sprätta runt och må väl i solskenet.
MK hämtade på eftermiddagen/tidig kväll ett helt lass med hästgödsel hos en av grannarna i byn och sedan höll vi på med min Major tills solen började ticka neråt.
Ja, där har ni min fantastiska helg och födelsedag.
Kunde den bli bättre? Nej, jag tror inte det. Och jag kan inte välja vad som var bäst faktiskt.
Allt i ett endaste hopkok eftersom jag inte hade förväntat mig något.
Så jag är ett år äldre, Ett år visare och enligt J får man fira när man fyller 50 år
under hela det året.
Och det ska vi fanimej göra.
Så därför ska jag fortsätta fira mig själv idag.
På återseende.